Årets växt 2018: gullpudra, kustgullpudra & polargullpudra

Chrysosplenium alternifolium, Chrysosplenium oppositifolium & Chrysosplenium tetrandrum

Årets växt 2018 är en trio gullpudror som presenteras var för sig.

 Gullpudra Foto: Thomas Gunnarsson

Gullpudra Chrysoplenium alternifolium är en flerårig ört i familjen stenbräckeväxter Saxifragaceae. Den växer i krypande bestånd och blir 5‒15 cm hög. Stjälken är trekantig, bladen njurlika och gleshåriga med naggad kant. De nedre bladen är långskaftade medan de övre är kortskaftade och sitter strödda (inte motsatta). Blomningen sker i april‒juni. De 4-taliga, gula blommorna är små, de saknar kronblad, har två stift och åtta ståndare. Högbladen sitter under blommorna, de har en tvär bas, är lysande guldgröna och syns på långt håll. Efter blomningen bleknar högbladens färg. Fröna är mörkbruna och sitter flera tillsammans i en kapsel.

Gullpudra finns spridd från Skåne och vidare norrut till Jämtland‒Ångermanland; växten saknas på Gotland. Den växer i mullrika och fuktiga löv- eller granskogar, helst med rörligt markvatten. Även alsumpskogar kan hysa gullpudra. Ibland ses den i mer öppna, sluttande betesmarker med källflöden. När hävden upphör på dessa lokaler kan växten tillfälligt förekomma rikligt innan igenväxningen går för långt och den konkurreras ut av mer högväxta grannar. Gullpudra är mycket känslig för ändring av hydrologin på växtplatsen exempelvis genom dikningar. Även skogsavverkningar är negativa då skogsvägar eller djupa hjulspår efter skogsmaskiner kan skära av källflöden.

 Kustgullpudra Foto: Thomas Gunnarsson

Kustgullpudra Chrysoplenium oppositifolium liknar mycket gullpudra. Säkrast skiljs den på att de övre bladen är motsatta vilket artepitetet oppositifolium antyder. Stjälken är fyrkantig, blommorna är något mindre, högbladen gröna och de nedre bladen inte så långskaftade.

Kustgullpudra har endast en känd lokal i Sverige. Den upptäcktes 1995 i en bokskog med källflöde nära Söderåsens nationalpark i Skåne. I Europa har den främst en västlig utbredning: Irland, England och Frankrike till norra Portugal och vidare österut till Tyskland, Polen och Rumänien. I övriga Norden finns den längs Norges västra kust, från Stavanger i söder till Kristiansund i norr. I Danmark är den ovanlig på öarna men ganska spridd längs östra kusten av Jylland. Det är inte otänkbart att kustgullpudra kan dölja sig på ytterligare någon lokal främst i Skåne. Växten är rödlistad som akut hotad (CR) och fridlyst.

 Polargullpudra Foto: Thomas Gunnarsson

Polargullpudra Chrysoplenium tetrandrum är småväxt, knappt decimeterhög. Den liknar gullpudra men är nästan helt kal. Högbladen är gröna med en kilformad bas. Blomman har endast fyra ståndare vilket är en god skiljekaraktär. Fröna är röda eller brunröda.

Polargullpudra växer längst uppe i norr med lokaler i Norrbotten, Lule lappmark och Torne lappmark. Växtplatserna är vanligen belägna i anslutning till de större älvdalarna. Polargullpudra växer i källflöden i barr- eller björkskog, sällsynt även ovan trädgränsen. Som de andra i släktet missgynnas den av dikningar men även av vattenregleringar. Troligen är polargullpudra förbisedd och bör kunna hittas på nya lokaler. I övriga Norden förekommer den i nordligaste Norge och Finland. Världsutbredningen är cirkumpolär kring Arktis. Växten är rödlistad som nära hotad (NT).

 

Källa: Svenska botaniska föreningen

 

Annonser